Japp, för inte så länge sen såg jag filmen Avatar - men har inte hunnit blogga om den förrän nu.

Avatar, ja var ska jag börja?
I love it. Kan man säga så?
Jag såg filmen rätt så sent, vilket gjorde att jag fick höra allas recensioner. Och i början levde inte filmen upp till dem. De blandade världarna så hejvilt i början, att pandora och Na'vierna kändes på sina ställen animerade och overkliga. Inte heller tyckte jag att Na'vierna var så vackra som folk sagt.
Men sen hände det.
Någonstans i början slog det om - och pandora blev den verkliga världen, och Na'vierna de verkliga varelserna. Människorna var bara giriga parasiter och basen där människorna levde var färglös och speglade krig och tomhet.

Och då började jag älska filmen.
Jag började tycka att Na'vierna var underbart vackra - och inte bara till utseendet, utan deras själar som verkar så... rena.
Och Pandora, pandora, pandora... Var så vackert och hade så underbara växter och djur. Man drog efter andan så fort man såg världen lysa på kvällarna, hur fantastiska vyerna var från sezes (neytiris drake) rygg, eller de flygande bergen!

En annan sak som jag gillade var att alienarna inte blev skurkarna som ville ta över vår planet utan tvärtom, samt att de inte liknade gröna timglas med ett öga...
Filmen får 5/5 + av mig :)
+++++