Var i stan med mamma idag, vi letade efter avslutningsklänning. Hittade en jättesöt med påfågelmönster, och dessutom hittade jag ett par örhängen med påfågelfjädrar - ett av mina förra älsklingar försvann ju - så det blev en lyckad shoppingtur, trots att både jag och mamma var helt slut när vi kom hem. Jag har märkt det på sistone, att jag verkligen inte är en shoppingmänniska. Jag kan älska att shoppa när jag är på humör - den där stadskänslan är rätt härlig - men innerst inne är jag nog en lantis som tycker bäst om att klättra i träd och spela gitarr under månen, hehe...
Men som sagt - efter att ha gått i ungefär hundra affärer och benen på både mig och mamma var ton tunga så hittade vi en klänning, och den är så himla perfekt eftersom jag älskar påfåglar och har det lite som mitt "signum" sedan jag målade en tavla med påfåglar i ett av skolans bildprojekt :) Jag tycker att de är så himla häftiga, inte bara pga. dess tjusiga fjädrar utan också pga. deras sätt sätt att vara.


Det här är bilden som jag målade, gjord i akvarell för ungefär ett år sedan. Ser nu när jag tittar tillbaka att träden "lutar" bakåt eftersom jag inte målat grönt över grenarna i trädet mot åskådaren.