Nu har jag läst ut "Den glömda trädgården" (originaltitel "The Forgotten Garden")av Kate Morton. Berättelsen är förtrollande och fantasifull - spännande. Jag är redan exalterad över att få läsa "Dimmornas Lek", en annan bok av Morton.

En liten flicka är 4 år gammal. Hon gömmer sig på ett fartyg, för det har Sagoberätterskan sagt åt henne. Men Sagoberätterskan kommer aldrig och hämtar henne. Flickan åker istället med fartyget ända från England till Australien. Den hamnarbetare som hittar henne ensam på Kajen i Marybourough, döper henne till Nell och tar henne hem berättar dock inte för henne att hon inte är hans förrän hon är i medelåldern - då detta ger Nell en chock. När Nell är död och hennes ursprung fortfarande är ett mysterie - varför tog Sagoberätterskan henne och satte henne på båten till Australien utan att följa med själv? - ärver Cassandra, hennes barnbarn, en stuga i England. Vad den är till för vet hon inte, men i testamentet står endast skrivet att Cassandra kommer förstå. Hon reser iväg för att utforska och uppdaga mysteriet med stugan som visar sig vara en gåta med en rad olika trådar att dra i.

Morton hoppar mellan tidsperspektiv - Cassandras letande, Nells sökande och självaste tiden för Nells försvinnande. Trots att perspektivet skiftar så pass ofta lyckas Morton med det otroliga - att inte skapa oreda och förvirring. Hon lyckas behålla mystiken och likt en deckarroman ger hon läsaren små hintar och ledtrådar för att hjälpa oss att lösa mysteriet själva.

Karaktärerna är fint utmejslade; med varje beskrivning och handling ger Morton oss en pusselbit till personen bakom raderna - dess hemligehter och sorger - som ger oss en klar bild över karaktären. Jag gillar speciellt Eliza; hennes mystik och fantasi - kreativitet -inspirerar mig något enormt.

Se till att låna eller köpa hem boken med detsamma, för det här är en bok du vill läsa i värmen av en sprakande brasa med en pepparkaka att knapra på nu till julaftonsmorgon.