FÖRSTÅELSE SÖKES

"Åh, jag tycker så mycket om djur! Djur är verkligen några av de finaste varelser som finns! Jag skulle aldrig, ALDRIG kunna döda eller plåga ett djur, jag förstår verkligen inte hur folk kan göra något sådant! Mmm, vilken god mat du har lagat, du har verkligen lyckats få köttlimpan saftig, jag måste få receptet så att jag kan laga den där hemma!"


Är det bara jag som reagerar på den ofantliga dubbelmoral som det verkligen osar om i sådana här uttalanden? Hur kommer det sig att människor kan uttala sig om hur stort avstånd de tar till djurmisshandeln inom köttindustrin, och hur de utan att blinka erkänner att de aldrig skulle kunna göra så mot ett djur samtidigt som de äter kött dagligen? Saken är den att när du sitter och äter en köttlimpa, en kycklingfilé eller gnager på ett saftigt revbensspjäll har du betalat någon annan för att göra allt det där som du så intensivt tar avstånd för!

 

Det är klart att jag förstår att det inte är samma sak att plåga ett djur till döds som att äta fläskfiléen från köttdisken på supermarket - en människa som äter oekologiskt kött är inte hjärtlös och ohumansk, nej det är absolut inte det jag menar! Jag tycker bara inte att man kan kalla sig djurälskare och att "jag skulle göra allt för att stoppa detta fruktansvärda om jag bara hade makten". För du har makten. Det är inte regeringen som har makten över köttindustrin, och inte heller är det affärerna eller cheferna på slakteriet - det är konsumenterna; Skulle alla som äter kött välja ekologiskt så skulle de "elaka" företagen antingen gå under eller tvingas till att ändra på sina vanor - är det inte det vi vill? Det är fruktansvärt hur enormt opersonifierad köttindustrin har blivit - hur människor inte ser att köttbiten på ica faktiskt har suttit på en levande individ med känslor och tankar!

 

Jag förstår klart och väl att folk inte vill sluta äta kött - och jag respekterar fullt och helt de personer som väljer att äta kött - det rör mig inte i ryggen. Något jag dock inte kan undvika är att känna en slags bedrövad irritation över människors ovilja att ta in fulla betydelsen av sitt handlande. För jag vet att de vet - annars skulle de väl inte känna sig så förolämpade när diskussionen tas upp?

 

Jag har svårt för människor som inte står för vad de gör och vad de tycker, och jag blir irriterad när människor blundar för allt som är obehagligt att se.

 

 

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
01