PROTEINSYNTESEN

För er som vill ha en kortfattad beskrivning av en av de fantastiska processer som sker i vår kropp.

1. Enzymer som kallas helikas öppnar upp det DNA som ska läsas av. DNA fungerar på så vis att endast vissa kvävebaser kan binda sig till varandra. Tymin binder bara till Adenin, Guanin endast till Cytosin. Nu är DNA molekylen öppnad och dessa bindningar har brutits.

2. Nukleotider(kvävebaserna adenin, tymin, guanin och cytosin fästade vid en sockermolekyl och fosfor) finns fria  i cellkärnan. Nu fäster sig dessa vid motsvarande kvävebaser på den öppnade stegen. En viktig skillnad är dock att nu fäster sig kvävebasen Uracil till Adenin istället för Tymin.

2. När ena sidan av den öppnade DNAsträngen är hel igen lämnar alla de nyfästade nukleotiderna sin nya plats direkt. Det är nu en lång kedja som är en slags kopia(förutom att tymin numera är ersatt av Uracil), denna enkelsträngade kedja kallas RNA.

3. Nu är det så att en stor del av ditt DNA inte kodar för någonting - det är helt enkelt onödigt. Dessa onödiga tripletter(tre kvävebaser) "klipps" bort av enzymer i kärnan.

4. Nu transporteras RNAsträngen till den organell i cellen som kallas ribosom. I ribosomen finns det något som kan liknas vid två rum. I det ena rummet läses RNAsträngen av, tre kvävebaser i taget, och i det andra kopplas aminosyror ihop. Det är nämligen så att en bastriplett kodar för en aminosyra. Nu kommer det ett tRNA som bär på en aminosyra som kodas för just den bastriplett som ribosomen läser av för tillfället. När tRNAet går in i andra rummet släpps aminosyran av och proteinet börjar bildas utanpå ribosomen. När det sedan kommer ett nytt tRNA med en ny aminosyra för nästa bastriplett bygger den aminosyran på den andra.

5. När m-RNA-strängen är slut är proteinet klart. Proteinen styr de flesta processer i vår kropp, och ger oss de egenskaper vi har.


e - varning för mattenörderi

Just nu läser vi om det naturliga talet e på mattelektionerna. Det första jag tänkte på när vi hade genomgång om talet e, som togs fram i samband med att bestämma derivata (lutningen av tangenten i en punkt) av exponentialfunktioner, var: Vad fan ska vi använda det här till? Vad har vi för nytta av att veta att talet 2.72 kallas e? Ja visst, när vi med hjälp av derivatans definition får fram att a^x * (a^h-1)/h är derivatan av en exponentialfunktion, och att (e^h-1)/h = 1, så att derivatan blir detsamma som funktionen, så blir det busenkelt att räkna ut derivatan - men vad ska vi göra med e när a inte är 2.72 ?

 

Men misströsta inte kära MatteC-vänner!

Idag hade vi en föreläsning om fortsatt användande av talet e, och hur man med hjälp av e på ett enkelt sätt kan räkna ut derivatan av alla exponentialfunktioner, oberoende på vilket värde a har. Med hjälp av logaritm med basen e kan vi använda oss av vanliga logaritmlagar samt deriveringslagar, och gör det på så sätt möjligt att räkna ut derivatan på ett enklare och snabbare sätt än att använda derivatans definition.

Har ingen aning om det här är grekiska för er, men jag kände ett behov av att skriva ner det. Det sitter bättre då! Hoppas att ni inte kräks av uttråkning, men jag tycker iallafall att sånt här är kul. Och intressant. Så live with it.

CIAO

 

 


RSS 2.0